T-läge i föreläsningssalen och läsa läppar i studielivet – två 18-åringar om sina studieval

Den här artikeln kommer att publiceras i tidskriften Nappi 03/2024 i september. Skribent: Mikael Johnson. 

Nappi har pratat med två ungdomar som just har skrivit studenten om deras studieplaner. Hur resonerade ungdomarna i våras om olika studiealternativ, vad påverkade valen och vilka förväntningar har de inför hösten. Och hur är det med hörselnedsättningen, påverkar den eventuellt studievalen eller studierna.

I intervjun kom det fram att båda ville studera på sitt eget modersmål, på svenska, eftersom språk har varit utmanande pga. hörselnedsättningen. Ungdomarnas studieval – teknik och ekonomi – är intressanta i sig liksom resonemangen kring dessa. Lärarmikrofonen kommer inte att behövas lika mycket som i gymnasiet, eftersom föreläsningssalarna är utrustade med mikrofonsystem och hörselslinga. Ingendera tänker dölja sin hörselnedsättning i studielivet, men de vill heller inte skylta med den i möten med nya människor.

Vem är du, varifrån kommer du och hurdan hörselnedsättning har du?
– Camilla Holmström, Esbo, medelsvår hörselnedsättning, vanliga hörapparater.
– Cecilia Ingves, Vasa, ensidigt döv, baha hörapparat.

Vad har ni gjort i sommar?
– Jag har flyttat hemifrån till min studieort och jobbat på en restaurang där i grannkommunen. Så det har varit mycket nytt.
– Jag har jobbat på en minigolfbana hela sommaren och spenderat tid med kompisarna, eftersom vi alla ska fara åt olika håll nu efter gymnasiet.

Alternativen i våras

För dessa två påverkades studievalen ganska långt av egna intressen, favoritämnen i gymnasiet som uppfattas som säkra med tanke på jobb i framtiden, och bekanta som pratat gott om sina egna studier.

Vad hade ni för alternativ i våras, vart tänkte ni söka?
– Jag valde mellan att studera och ett mellanår. Jag ville studera på svenska, så Åbo kändes som en bra storlek på studiestad för mig, då Vasa är lite för litet och Helsingfors ganska stort. Jag tycker om matte, fysik och kemi, men jag tänkte studera till diplomingenjör med fokus på datateknik. Jag hade också möjlighet att fara som au pair till Barcelona, men valde ändå att studera. Jag tänker att jag kan åka utomlands senare, kanske som utbytesstudent. 
– Jag hade tänkt redan från ettan i gymnasiet att jag skulle vilja studera ekonomi, det fanns i bakhuvudet hela tiden. Sen kollade jag olika alternativ, Åbo, Vasa, Helsingfors. Men nu hamnade jag i Umeå, det var nån som kom till skolan och presenterade alternativ i Sverige. Jag kom in på betygen på flera ställen, men valde Umeå, för att det kändes som ett äventyr. Jag ville också studera på svenska. Det var lite tajt, för jag fick antagningsbesluten i olika takt, så jag hade bara några timmar på mig att fatta beslut när jag sen hade fått alla svar.

Vad tycker ni har påverkat era studieval?
– Jag tycker om öppenheten i att studera till diplomingenjör, man kan göra många olika saker senare. Sen är jag taggad på att lära mig programmering, för det behövs i framtiden. Och många i familjen och bekanta är diplomingenjörer, så jag har hört gott om det och om Åbo som studiestad. Jag börjar där och ser var jag hamnar. 
– Jag tänker samma, ekonomi är stabilt, där kommer alltid att finnas jobb. Jag har länge varit intresserad av siffror och ekonomiska teorier om olika samhällsfenomen. Det är så intressant i media, när man hör att det finns en ekonomisk teori som säger si och så, men att verkligheten ändå är lite annorlunda. Den spänningen mellan teori och verklighet är intressant.

Kommer ni att ha bekanta kompisar från gymnasiet som studerar samma sak?
– Nej, men jag vet nog nån som studerat samma sak nåt år tidigare. Och jag hörde just här på lägret att ett syskon till en ledares studerar på samma linje, men började ifjol.
– Nej.

Gymnasietiden: favoritämnen och stödformer

Både favoritämnen och tråkiga ämnen har påverkat studievalet. Lärarmikrofonen är inte lika viktig i studierna som i gymnasiet. Det finns stora skillnader mellan olika mikrofonsystem.

Vilka favoritämnen hade ni i gymnasiet och vilka ämnen var tråkiga?
– Matematik var intressant. Men det beror lite på läraren också, t.ex. var min lärare i historia i högstadie helt ok, men i gymnasiet blev det ett nytt intresse, då läraren var så bra. Och beaktade min hörselnedsättning så fint också, jag hörde allt. Jag har haft svårt med finskan, för det är andra ord, annan språkmelodi och svårare att läsa läppar.
– Mitt favoritämne är ekonomi, jag har fått läsa det på IB-gymnasiet, och historia. Svåra ämnen var den mer krävande mattelinjen, och finska, då jag är uppvuxen i en svenskspråkig kommun.

Hur tänker ni med lärarmikrofon och sånt, tar ni med det från gymnasiet till studierna?
– Jo, jag har haft en Roger Select. Och gruppmikrofoner har jag fått, men de har jag inte behövt. Det var stor skillnad till det bättre om man jämför med mikrofonsystemet som jag hade i högstadiet. Det var verkligen helt skit i högstadiet, men det visste jag inte då. Det är inte meningen att man ska stirra på läraren hela tiden och läsa läppar, utan att man ska kunna ta det lugnt och titta på klockan, utan att tappa tråden. Men det förstår man inte om man inte upplevt det. På universitetet har de också inbyggda hörselslingor, T-läge, i föreläsningssalarna. Jag var på introduktionsdag, och min bror sade att jag skulle testa T-läget, och det funkar jättebra. Så jag behöver inte ge Roger Select åt läraren direkt, som i gymnasiet. 
– Jag har använt en Roger Select i gymnasiet, som jag gett åt lärarna och vikarierna. Jag har förstått att de har bra mikrofonsystem på universitetet, men jag har inte fått det kollat ännu. Men på måndag har jag möte med universitetets funktionsvariationskoordinator, som har koll på alla stödformer för studenterna. Av henne får jag veta mera.

Hörselnedsättning och studielivet

De egna erfarenheterna från fester gör att de inte behöver känna sig så oroliga. Ingen hör när det är högt ljud, så det är helt okej att fråga “va?”– det gör alla. Och båda läser läppar väldigt bra. 

Det verkar som att lektionerna är under kontroll, hur tänker ni på studieliv och fester, finns där några utmaningar? Hur har det varit för er på raster och i informella situationer. Vad har ni för strategier?
– Mitt gymnasium var ganska litet, förutom matsalen. Små korridorer, små rum, små hörn, så där hade jag inga problem att höra kompisarna. Men på fritiden och fester, så klart det finns utmaningar, men vad ska man göra åt det? Jag är bra på att läsa läppar. En av mina vänner kan handalfabetet och enkla tecken, så nu när vi har gått på fester, så har vi tecknat "ut" och "wc" och en del namn. Men ingen hör något på fester, jag läser läppar, men det är okej, så alla säger "va" tre gånger, så jag bryr mig inte så mycket. Ibland frågar jag mina bekanta kompisar "vad sa hon?", om det är nån ny person med.
– Jo, i gymnasiet har det gått bra, kompisarna vet att jag hör på vänster öra. Så de placerar sig vid matbordet och så.

Tänker ni berätta åt era studiekompisar om era apparater?
– Om man träffar en ny människa, så kan personen bli lite ställd om man börjar med att berätta om hörselskadan. Det är inget jag skäms om eller döljer, men jag börjar inte med det. Jag tar det efter hand, om det kommer en sån situation.
– Bra fråga, jag brukar glömma bort det. Jag vill träffa människan först, och prata lite, och sen berätta om hörselskadan.

Tankar om närmaste framtiden

Augusti är en hektisk månad för båda två, eftersom det är så mycket som ska hända. Flytt, praktiska saker, nya miljöer. Båda vill ta det lite lugnt i studielivet och njuta av tiden.

Vad händer nu?
– Jag ska snart flytta alla saker till min lägenhet i mitten av augusti, och sen börjar gulnäbbsveckan i slutet av augusti. Det är mycket praktiska saker att fixa just nu, så jag har inte hunnit tänka så mycket på studierna. Jag tar en dag i taget.
– Nu är jag här, sen lite jobb, den 23. får jag min examen, sen 24. studentfest och den 25-26. flyttar jag. Så det är mycket som ska hända. Jag ska få svenskt bank-id, fixa försäkringar, hämta nyckeln, osv. Inspark 28.8 och sen börjar studierna 2.9. Jag har fått en korridorslägenhet, med 8 personer som delar kök. Det blir spännande, men jag är lite orolig, för jag tycker om att laga mat. Hoppas att de andra städar efter sig.

Har ni någon plan B?
– Om det inte känns rätt om ett år, och lösningen inte är att byta huvudämne, så kan jag nog ta ett mellanår. Men jag vill inte stressa för mycket, försöka vara mer i nuet. I gymnasiet stressade jag vidare mot nästa prov och nästa prov. Mitt största mål är att inte stressa för mycket nu, utan studera lagom, så att jag mår bra. Och att inte trötta ut mig, hörselskadan tröttar ju också.
– Jag vill också lite mer njuta av livet, nu i studierna. Kanske senare resa lite, jobba på distans, och bo här och där. Mera tid och energi för hobbyer, som läsning, och mitt filosofi-intresse, dikter, bordsrollspel.