04.03.2026 Insändare i HBL

Internationella hörseldagen till ära och i samarbete med Svenska hörselförbundet skrev vi en insändare i Hbl.

Hörselskadade elevers stöd måste fungera hela vägen till klassrummet

Barn med hörselskada har starka rättigheter i lagen, men de förverkligas inte alltid i skolan. WHO:s internationella hörseldag lyfter vikten av att förebygga hörselskador och upptäcka dem tidigt, något Finland lyckas med. Men när en hörselskada väl är känd börjar det verkliga arbetet, och där brister stödet fortfarande.

Enligt Utbildningsstyrelsen har varje elev rätt till det stöd som behövs under hela skolgången, till exempel teckenspråkstolkning, skolgångshandledare, hörseltekniska hjälpmedel eller tecken som stöd. Men får barn med hörselskada det stöd de har rätt till? Ofta avgörs det av om skolor och kommuner känner till vilka tjänster som finns och när de ska användas.

För många barn med hörselnedsättning är teckenspråk ett viktigt komplement i lärande och sociala situationer. Men i praktiken blir det ofta ett ”föräldraprojekt”, eftersom skolor sällan har personal med teckenspråkskompetens. När den saknas får barn som skulle ha nytta av teckenspråk inte tillgång till det, trots behov.

I dag saknas fasta rutiner som säkerställer att hörselkompetens kopplas in när en elev har en konstaterad hörselskada. Stöd från handledande lärare med hörselkunnande eller habiliteringshandledare sker inte systematiskt, och kommunerna skiljer sig i hur och när de kopplas in. Därför blir barns möjligheter beroende av lokala resurser och kunskap i stället för en likvärdig process. Barn ska inte behöva förklara sina behov, och skolpersonal kan inte förväntas upptäcka komplexa hörselrelaterade utmaningar på egen hand.

Tillgång till professionell hörselkompetens är avgörande. Först då fungerar undervisningen även när eleven inte själv märker vad som faller bort. Det räcker inte med en lärarmikrofon – i stora klasser måste också klasskamraternas röster höras. Det krävs fungerande teknik, tydliga rutiner och personal som vet hur stödet ska användas för att göra dialogen i klassrummet tillgänglig.

Kommunerna måste prioritera stöd för barn med hörselskada, även om det kostar. Varje satsad euro ger bättre delaktighet, mindre lyssningströtthet och större möjligheter att lyckas i skolan. Stödet finns, men det måste användas.

WHO:s tema påminner om att arbetet inte slutar vid vården. För barn med hörselnedsättning avgörs mycket i klassrummet, i varje lektion och undervisningssituation. Vi måste se till att stödet också når varje barn, oavsett kommun. Med rätt insatser kan skolmiljöer skapas där barn med hörselskada inte bara är närvarande, utan faktiskt deltar på riktigt.

Maija Nilsson 
Sakkunnig inom påverkansarbete 
Svenska hörselförbundet rf 

Mikael Johnson
Ordförande
Döva och hörselskadade barns stödförening rf